1. När har en person som kommer från utlandet rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland?

Alla som är i behov av brådskande vård har alltid rätt att få sådan vård inom den offentliga hälso- och sjukvården, oberoende av nationalitet eller boningsort. Personer från andra länder än EU-/EES-länder, Schweiz och Australien står i allmänhet själva för kostnaderna för den brådskande vården.

Alla som är fast bosatta i Finland har rätt att använda tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården. Med fast boende avses att personen har en hemkommun i Finland. Beslut om hemkommun fattas av magistraten.

Rätten för en person som kommer från utlandet att få vård i Finland kan förutom på boende i Finland även bygga på EU-lagstiftning eller ett internationellt avtal. En person som kommer från utlandet kan alltså i vissa situationer ha rätt till vård i Finland på samma sätt som en person som bor i Finland, även om han eller hon inte har en hemkommun i Finland. FPA utreder på begäran en persons rätt att använda tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården.

  1. Hur får jag information om vårdmöjligheter i Finland?

En person som kommer till Finland för att få vård bör i första hand själv utreda vårdmöjligheterna direkt hos vårdgivaren. Kontaktuppgifter till serviceproducenter inom hälso- och sjukvården finns i webbtjänsten Palveluvaaka.fi (på finska). Kontaktuppgifter till sjukvårdsdistrikten finns även här.

Kontaktpunkten för gränsöverskridande hälso- och sjukvård ger information om praxisen, kostnaderna och avgifterna för att söka vård samt om kraven gällande vårdkvalitet och tillgänglighet.

  1. Hur fattar man i Finland beslut om att ta emot patienter inom den offentliga hälso- och sjukvården?

Omhändertagandet av patienterna och angelägenhetsordningen bestäms utifrån vårdbehovet och hur brådskande detta är, vilket bedöms av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Vården ges enligt nivåstruktureringen av vården, antingen inom basvården eller den specialiserade sjukvården. Patienten kan inte själv bestämma om vården ska ges inom basvården eller den specialiserade sjukvården.

För specialiserad sjukvård behövs en remiss. Om patienten har en remiss som har skrivits i ett annat EU-land ska den godkännas såvida att den innehåller tillräckligt med information för att man ska kunna bedöma vårdbehovet. Remissen ska vara skriven på finska eller svenska. En remiss som är skriven på engelska kan också godkännas om den innehåller den nödvändiga informationen.

Tillgången till vård och tidsfristerna är i Finland desamma för personer som bor i Finland och är sjukförsäkrade i ett annat EU-land.

  1. Kan ett sjukvårdsdistrikt, en hälsovårdscentral eller en privat serviceproducent kräva förskottsbetalning av en patient som kommer från utlandet?

Ja, om det är fråga om en person som kommer till Finland i syfte att få vård här.

  1. Kan sjukhuset vägra att ta emot en patient som kommer från utlandet för att söka vård?

Utgångspunkten är att en patient som är sjukförsäkrad i ett annat EU-land ska tas emot om han eller hon söker vård i Finland.

Mottagandet av patienter som kommer från utlandet för att söka vård kan inom den offentliga hälso- och sjukvården begränsas för en viss tid enbart om det är nödvändigt för att trygga kommuninvånarnas hälso- och sjukvårdstjänster. Begränsningen kan vara i kraft högst tolv månader i taget, och den kan gälla enbart den del av verksamheten (till exempel ett specialområde eller en vårdkö) där kapaciteten har överskridits. Införandet av begränsningen ska anmälas till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira), regionförvaltningsverket och kontaktpunkten för gränsöverskridande hälso- och sjukvård, som publicerar de gällande begränsningarna på nätet.

En patient som kommer från utlandet ska, trots att det finns en gällande begränsning av mottagandet för vård, ges vård om han eller hon har rätt att använda tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården med stöd av EU-förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, ett internationellt avtal om social trygghet eller ett annat internationellt avtal. Man kan alltså inte vägra att ta emot en patient om det till exempel är fråga om en EU-medborgare som arbetar i Finland eller en europeisk turist som tillfälligt vistas i Finland.

En patient ska alltid ges brådskande vård, oberoende av boningsort eller nationalitet.

  1. Har en utländsk patient som vistas tillfälligt i Finland rätt till dialysbehandling, syreterapi eller kemoterapi?

En person som är sjukförsäkrad i ett annat EU-/EES-land eller Schweiz har rätt att under en tillfällig vistelse få vård för sjukdomar som kräver dialysbehandling, syreterapi eller kemoterapi. Personen har även rätt till ultraljudsundersökning av hjärtat i samband med kroniska autoimmuna sjukdomar och till särskild astmavård. För dessa sjukdomar får personen den vård som han eller hon behöver under hela sin vistelse i Finland.

Vård av en kronisk sjukdom som kräver specialiserad personal eller utrustning ska dock alltid avtalas om på förhand med den vårdgivande enheten.

Alla patienter som kommer från utlandet har oavsett boningsort eller nationalitet rätt till dialysbehandling, om behovet är brådskande.

  1. Om en utländsk studerande insjuknar i cancer under studieutbytet i Finland, ska han eller hon ges strålbehandling i Finland?

Den studerande ska ges brådskande vård och åtminstone akut vård i det första stadiet av cancersjukdomen.

Om den studerande har kommit till Finland från ett annat EU-/EES-land eller Schweiz har han eller hon rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under sin vistelse i Finland på samma grunder som personer som är bosatta i Finland. Läkaren bedömer om det är medicinskt nödvändigt att ge den studerande strålbehandling under vistelsen i Finland eller om den studerande kan vänta med strålbehandlingen tills efter hemresan. Den studerande intygar sin rätt till strålbehandling och eventuella övriga cancerbehandlingar med det europeiska sjukvårdskortet.

Om den studerande har kommit till Finland från ett land utanför Europa ska han eller hon ha en privat sjukförsäkring för vårdkostnader för att beviljas visum.

  1. Vilken sjukvård har gränsarbetare rätt till? Vem ansvarar för vårdkostnaderna?

Med en gränsarbetare avses i EU-lagstiftningen en person som arbetar i ett annat medlemsland än det land där han eller hon är bosatt. En gränsarbetare återvänder i regel till sitt bosättningsland dagligen eller minst en gång i veckan. Gränsarbetare har rätt till sjukvård både i sitt bosättningsland och i sysselsättningslandet. Gränsarbetaren intygar sin rätt att använda tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården med FPA:s dokument Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland.

En gränsarbetare som arbetar i Finland och bor i ett annat EU-/EES-land eller Schweiz har rätt till sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland genom att erlägga samma klientavgift som kommuninvånarna, även om han eller hon inte har sin hemkommun i Finland. Gränsarbetare får söka vård i Finland vid vilken enhet som helst inom den offentliga hälso- och sjukvården. FPA ersätter den kommun eller samkommun som upprätthåller den offentliga hälso- och sjukvården för kostnaderna för gränsarbetarens vård om arbetstagaren inte har sin hemkommun i Finland.

En gränsarbetare som bor i Finland och arbetar i ett annat EU-/EES-land eller Schweiz har med stöd av sin hemkommun rätt att använda tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland på samma sätt och till samma pris som övriga invånare i kommunen. Vårdkostnaderna ersätts av statens medel, även om gränsarbetaren har sin hemkommun i Finland. Finland fakturerar arbetstagarens sysselsättningsland för vårdkostnaderna.

  1. Varifrån får jag ett europeiskt sjukvårdskort eller ett annat intyg över rätt till vård när jag vistas tillfälligt i Finland?

Det europeiska sjukvårdskortet beviljas alltid av det land som ansvarar för kostnaderna för din sjukvård. Du får vanligtvis kortet av din egen sjukförsäkringsinrättning. Kortet är standardiserat och beviljas på det officiella språket i respektive stat som tillämpar EU-lagstiftningen. Det engelska namnet på kortet är European Health Insurance Card. För kortet används förkortningen EHIC.

Om du inte har något EHIC-kort kan du begära att få ett eller ett intyg som ersätter kortet av din egen sjukförsäkringsinrättning. Vid behov kan även FPA:s center för internationella ärenden be om ett intyg som tillfälligt ersätter kortet för din räkning.