Patienter från utlandet

En person som kommer från utlandet kan ha rätt att anlita tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården trots att han eller hon inte har en hemkommun i Finland. Rätten kan bygga på nationell lagstiftning, EU-lagstiftning eller ett internationellt avtal om sjukvård eller social trygghet, som Finland har ingått med några länder. Den offentliga hälso- och sjukvården ska ge patienter från utlandet vård i den omfattning som dessa bestämmelser förutsätter.


En patient från utlandet som enligt befolkningsdatasystemet har en hemkommun i Finland har alltid rätt att anlita tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt och för samma klientavgift som andra kommuninvånare. Hemkommunen förs in i befolkningsdatasystemet av magistraten.

Alla har alltid rätt till brådskande vård

Alla har alltid rätt att få den brådskande vård de behöver inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland oberoende av från vilket land de kommer och varför de är i Finland. Om patienten inte har rätt till vård i Finland med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal om sjukvård eller social trygghet ansvarar han eller hon själv för kostnaderna för den brådskande vården.

EU-lagstiftningen tryggar rätten till vård för personer som kommer från EU-området

EU-lagstiftningen ger personer som vistas tillfälligt i Finland och för vars sjukvårdskostnader ett annat EU-/EES-land eller Schweiz ansvarar rätt att få medicinskt nödvändig vård. Till exempel turister och utbytesstudenter vistas vanligtvis tillfälligt i Finland.

EU-lagstiftningen tryggar dessutom rätten för personer som arbetar i Finland att anlita tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården och få vård, trots att personen inte är bosatt i Finland. Arbetstagare som kommit från ett annat EU-/EES-land eller Schweiz samt i vissa situationer även arbetstagare som kommit från länder utanför EU-området har alltid rätt till vård.

Från EU-länderna kan man även komma till Finland enkom för att anlita tjänster inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. En förutsättning är att något EU-land ansvarar för personens vårdkostnader. I en situation av det här slaget ansvarar personen i fråga dock själv för alla vårdkostnader och kan ansöka om ersättning för dem i efterhand hos sin egen sjukförsäkringsinrättning.

Internationella överenskommelser om social trygghet

Finland har ingått bilaterala överenskommelser om social trygghet med några länder. Överenskommelserna gäller vanligtvis pensioner, men de överenskommelser som ingåtts med Australien, Israel och Québec i Kanada innehåller även bestämmelser om den offentliga hälso- och sjukvården. Överenskommelserna kan i vissa situationer ge personer som omfattas av avtalet rätt att få vård inom den offentliga hälso- och sjukvården genom att betala klientavgiften för kommuninvånare, även om personerna i fråga inte har en hemkommun i Finland.

I de internationella överenskommelserna om social trygghet fastställs alltid separat i vilka situationer och på vilka persongrupper överenskommelsen ska tillämpas.

  • Överenskommelsen med Australien gäller turister och studerande som vistas i Finland.
  • Överenskommelsen med Québec i Kanada gäller arbetstagare som är utstationerade i Finland samt studerande och forskare.
  • Överenskommelsen med Israel gäller arbetstagare som utstationerats från Finland till Israel och som inte har en hemkommun i Finland.

Finland är även bundet av den nordiska konventionen om social trygghet. Det är inte nödvändigt att kräva att en person som har kommit från ett annat nordiskt land visar det europeiska sjukvårdskortet för att få vård. En medborgare i ett nordiskt land har rätt att använda sitt eget språk inom hälso- och sjukvården (finska, svenska, norska, danska eller isländska). Vårdgivaren ska vid behov ordna nödvändig tolknings- och översättningshjälp åt patienten. Konventionen tryggar rätten för en person som bor i ett annat nordiskt land att få ersättning för de tilläggskostnader som hemresan orsakat, om han eller hon på grund av insjuknandet blir tvungen att använda ett dyrare färdmedel än vad avsikten var från början. En person som har vårdats inom den offentliga hälso- och sjukvården kan i vissa situationer även flyttas till ett annat nordiskt land för fortsatt vård, varvid FPA ersätter de kostnader som förflyttningen mellan sjukhusen har orsakat.

Personer som kommer från utlandet ska visa ett intyg över rätt till vård

En person som saknar hemkommun ska påvisa sin rätt till vård med ett intyg över rätt till vård , till exempel det europeiska sjukvårdskortet. Det finns olika intyg över rätt till vård och användningen av dem är situationsbunden och beror till exempel på om det är fråga om ett akut insjuknande under en tillfällig vistelse i Finland eller om en person som arbetar i Finland men inte bor här.

Genom att visa ett intyg över rätt till vård får personen vård för klientavgiften för kommuninvånare inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. Om patienten inte har något intyg över rätt till vård eller inte kan skaffa ett kan han eller hon faktureras för de faktiska kostnaderna för vården.

FPA kan i vissa situationer betala statlig ersättning till den offentliga hälso- och sjukvården för kostnaderna för vården av en person från utlandet.

Red ut vilken rätt till vård en patient från utlandet har

När man inom den offentliga hälso- och sjukvården vårdar en person som kommit från utlandet och som inte har någon hemkommun i Finland måste man reda ut om personen har rätt att få vård med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal om social trygghet. EU-lagstiftningen och de internationella avtalen om social trygghet är av betydelse för omfattningen av den vård som ges, avgifterna som tas ut av patienten och den statliga ersättning som FPA betalar.

FPA:s center för internationella ärenden reder vid behov ut om en person har rätt till vård i Finland med stöd av EU-lagstiftningen, ett internationellt avtal eller den nationella lagstiftningen. FPA:s center för internationella ärenden ger även råd i frågor som gäller statlig ersättning.